Som ung står man inför många val: Vad man vill jobba med, om man ska plugga vidare eller ta ett sabbatsår. Frågan om pensionen känns nog däremot avlägsen för de flesta unga. Men de val du gör i tidig ålder påverkar även din pension och är bra att sätta sig in i.
Läsa vidare efter gymnasiet, eller försöka hitta ett jobb omgående? Kanske göra något helt annat? Ja valen man står inför som ung är många, och att börja planera för pensionen kanske inte står överst på listan.
– Som 18-åring ska man inte ligga vaken om nätterna och oroa sig för sin framtida pension, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.
– Men att vara medveten kring hur ens val påverkar den framtida pensionen är bra.
Hur stor din framtida pension blir beror på din inkomst under hela arbetslivet. Det innebär att fler år i arbete och högre lön ger en högre pension.
Avsättningar till din pension görs dels av staten via den så kallade allmänna pensionen som dras från skatt och arbetsgivaravgifter, och dels från arbetsgivaren genom den så kallade tjänstepensionen.
Men vår framtida pension påverkas även av hur befolkningens medellivslängd utvecklas. I takt med att vi lever allt längre behöver vi även arbeta längre för att pengarna inom pensionssystemet ska räcka.
– Pensionsåldern höjs i takt med att medellivslängden ökar. De som är yngre förväntas leva längre än de som är äldre idag, och då ska pensionen räcka i fler år. Är man i 25-årsåldern idag får man räkna med att jobba till ungefär 70 år för att få en pension runt 70 procent av lönen, säger Madelén.
Eftersom pensionen grundas på din livsinkomst kommer den att påverkas av din lön och hur många år du arbetar totalt innan du går i pension.
Väljer du att läsa på universitet eller högskola är du borta från arbetsmarknaden i några år, men oftast kompenseras det av en högre livsinkomst senare och därmed högre pension. Utbildning ger också viss avsättning till pension även om det inte bidrar lika mycket som lön.
Eftersom alla år i arbete ligger till grund för pensionen, innebär det att ett sabbatsår för att till exempel resa påverkar hur hög pensionen blir.
– Vill man ta ledigt ett år för att prova något annat ska man självklart göra det, men man behöver förstå att det också har en effekt på pensionen. Man ska göra de val som känns bra för en själv men det är viktigt att inse effekten av de val man gör, säger Madelén.
Längre tid av deltidsarbete kommer också påverka din pension negativt eftersom den lön som pensionen grundas på blir lägre än vid heltidsarbete. Jobbar du deltid under en kortare period, till exempel när barnen är små, blir effekten inte så stor. Men längre period av deltidsarbete får stor påverkan.
Föräldraledighet har också en viss påverkan på pensionen, även om den är marginell då den oftast sker under en begränsad tid. Även föräldraledighet ger pensionsrätter, men eftersom föräldrapenningen är lägre än lönen så blir avsättningen också lägre.
Många arbetsgivare erbjuder förmåner såsom gymkort, frukost på jobbet eller fruktkorgar. Men den allra viktigaste förmånen är tjänstepensionen som står för en stor del av den slutliga pensionen.
– En av de första sakerna du ska fråga om på en anställningsintervju är om arbetsgivaren sätter av pengar till tjänstepension, för den är jätteviktig för din slutliga pension, säger Madelén.
Sätter arbetsgivaren inte av till tjänstepension bör de erbjuda högre lön i kompensation så att du själv kan spara motsvarande, betonar hon. Avsättningen till tjänstepension är 1 350 kronor per månad om man har en lön på 30 000 kronor. Med en lön på 50 000 kronor är avsättningen knappt 3 700 kronor per månad. Gör de inte heller det kan det vara värt att titta efter ett annat jobb.
För att få en bättre ekonomi som pensionär är det bra att utöver pensionen från stat och arbetsgivare även ha ett eget pensionssparande. Börja gärna spara till din pension på en gång när du börjar arbeta och får en egen inkomst.
– Ju tidigare du börjar spara till din pension, desto lägre belopp kan du spara varje månad. Och även mindre belopp växer sig större över tid, säger Madelén.
Ett bra riktmärke kan vara att börja att spara 500 kronor per månad, och öka till runt 1 000 kronor per månad vid 35 års ålder och 2 000 kronor per månad vid 45 års ålder. Börjar du spara senare behöver beloppet vara högre.