När en person avlider räknas allt hon eller han ägde in i ett dödsbo. Dödsboet äger allt innan arvet har skiftats.

Arvingar enligt lag och universella testamentstagare blir dödsbodelägare. Delägarna representerar dödsboet tillsammans och måste i princip vara överens om vad som ska göras med boet. Rent praktiskt är det vanligt att en av delägarna eller någon utomstående får de övrigas fullmakt att förvalta boet.

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan någon av dem begära att en boutredningsman utses. Det innebär att tingsrätten beslutar att boet ska förvaltas av en särskild person, oftast en advokat.

Dödsboet ska göra en förteckning över och värdera alla de tillgångar och skulder som ingår i boet.

Bouppteckning måste göras inom tre månader efter dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom en månad efter det att den är gjord.

Ibland finns det så lite i boet att det inte räcker till mer än begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet. Då kan bouppteckningen ersättas av en så kallad dödsboanmälan. Den görs av socialnämnden som lämnar in den till Skatteverket.

Innan dödsboets tillgångar kan skiftas ska alla eventuella skulder, kostnader för begravning etc betalas.

Delägare i ett dödsbo har inget personligt ansvar för den avlidnes skulder. Det betyder att om dödsboet inte kan betala skulderna så skrivs de oftast av.

Om du tagit ut något ur ett dödsbo innan skulderna är betalda måste du lämna tillbaka det om det behövs för att täcka skulden.

När skulder och kostnader betalats delas tillgångarna mellan arvingar och testamentstagare. Arvet skiftas till det marknadsvärde som delägarna kommer överens om.