Varför ska jag investera i aktier?

Att spara i aktiemarknaden är ett bra sätt att få avkastning över både lång och kort tid och därför en populär sparform. Det är samtidigt ett kul och bra sätt att lära sig om börsbolagens verksamhet och hur de påverkas av vår omvärld. För att lyckas som investerare bör du vara aktiv och skaffa dig kunskap om hur aktier och dess handel fungerar. Att aktivt investera i aktier innebär också att du får en bättre insyn och kunskap om ditt egna sparande.

Många upplever aktiemarknaden som komplicerad eller har svårt att förstå rörelserna för de olika aktierna. För andra liknar det ett kasino, lite mer chansartat där man som investerare inte riktigt vet vad man kan vänta sig. Ett sätt att få en bättre insikt är att lära sig vad en aktie egentligen är, nämligen en ägarandel i ett bolag. För dig som investerare innebär det rätten att ta del av ett bolags framtida vinster och möjlighet att påverka dess framtid. Avkastningen i aktier beror främst på två saker; dels om priset på aktien stiger samt att bolaget eventuellt delar ut en del av sin vinst, aktieutdelning.

Ett ytterligare argument för att investera i aktier är att de över tid är skyddade mot inflationen, då priserna på börsbolagens produkter stiger över tid.

Det är dock viktigt att veta att börserna inte stigit alla år utan även gått ned. Det illustreras i diagrammet nedan.

Aktier är värdepapper där kursen främst styrs av framtida förväntningar. Det innebär då en osäkerhet och risk för dig som investerare vilket tas upp senare här i aktieskolan. Ett bra skäl för att investera i aktier är att du som investerare över tid blir kompenserad för den risken. Det illustreras tydligt i grafen nedan. Den visar utvecklingen från år 1900 fram till idag på det breda amerikanska börsindexet S&P 500 som följer 500 amerikanska börsbolag.

En aktie är en ägarandel i ett bolag. Den ger ägaren rätt till eventuell utdelning från bolagets vinst och ger rösträtt på bolagets årsstämmor. För en aktieägare är det en kapitalplacering som förväntas ge avkastning. Den består av två delar; aktieutdelning och värdestegring. Viktigt att tänka på är att en investering i aktier är en risk där du kan förlora hela eller delar av ditt insatta kapital.

Aktiebolag kan antingen vara privata eller publika. Privata aktiebolag har ett krav på aktiekapital på minst 50 000 kr. Aktierna ägs då av en liten grupp ägare, exempelvis familjer. De kan inte säljas ut till allmänheten via någon börs. De kan dock vända sig till privata investerare för erbjudanden via banker eller mäklarfirmor under vissa omständigheter.

Publika bolag har ett krav på aktiekapital på minst 500 000 kr. De får säljas till allmänheten på börsen men måste då ha ett tillägg om det i bolagsordningen som reglerar grundläggande förhållanden som exempelvis bolagets verksamhet och ledning. När investerare köper aktier på börsen är det alltid i publika aktiebolag. I Sverige finns ca 340 000 st aktiebolag och av dem är ca 500 st börsnoterade.

Ett bolag säljer ut aktier, det vill säga ägarandelar, när de till exempel vill få in pengar för att kunna expandera och utveckla sin verksamhet. De kan då investera i nya maskiner, byggnader, personal etcetera. Samtidigt får de in nya ägare i bolaget - aktieägare.

Det finns två olika typer av aktier, stamaktier och preferensaktier. De skiljer sig åt på flera olika sätt men vanligtvis är det röstvärde och utdelningar som är den största skillnaden.

Stamaktier

Stamaktier kan delas upp i olika aktier; A-, B- eller C-aktier. För att skilja dem från varandra lägger man till respektive bokstav efter bolagsnamnet.

Anledningen till uppdelningen beror på olika röstvärden. Mest vanligt är att en A-aktie har tio gånger större röstvärde än en B-aktie. Rösträtt används vid bolagets årsstämma. På den tas olika beslut om bolagets verksamhet där samtliga ägare av stamaktier kan använda sin rösträtt för att påverka om exempelvis storlek på aktieutdelning, styrelsens sammansättning etc. För att kunna påverka krävs många aktier och därför blir röstvärdet för vanliga aktiesparare helt ointressant då övriga rättigheter som aktieutdelning mellan stamaktier är densamma. Aktier med högre röstvärde kostar även mer och blir därför ointressant för aktiesparare att köpa. Det är en av anledningarna till varför aktiesparare hellre väljer att köpa B-aktier i bolag. Det innebär då att fler B-aktier omsätts på börsen, vilket bidrar till att de är lättare att köpa och sälja. Sammanfattningsvis är därför B-aktierna bättre för privatpersoner och småsparare.

Preferensaktier

Förutom stamaktier ger även bolag ut preferensaktier. De skiljer sig på flera punkter från stamaktierna:

• De har en förutbestämd men inte garanterad aktieutdelning samt en inlösenkurs med förutbestämt datum
• De har förtur vid aktieutdelning före stamaktier
• De ger i regel ingen rösträtt på årsstämmor

Ett bolag ger ut preferensaktier när det inte kan eller vill låna pengar av en bank. Det främsta skälet till att investera i preferensaktier är en förutbestämd aktieutdelning som vanligtvis sker kvartalsvis. Den är dock inte garanterad då bolagets finansiella ställning kan förhindra det.

Priset på preferensaktier påverkas inte på samma sätt som för stamaktierna. Istället påverkas priset mer av bolagets förutsättningar att betala aktieutdelning och det allmänna ränteläget. Om bolagets förmåga att betala aktieutdelningen minskar sjunker kursen. Om marknadsräntorna stiger blir det för många mer attraktivt att välja marknadsräntor istället för preferensaktier och kursen sjunker, preferensaktier är därför populära när ränteläget är lågt. Förutom ovan påverkas kursen fortfarande av samma faktorer som för stamaktierna men oftast inte i samma utsträckning.

Preferensaktier ses som ett bra alternativ till bankkontot när räntan är låg. De har en inlösenkurs som sätts med ett fast datum och som kan ses som ett teoretiskt kurstak, där bolaget har rätt att lösa in dem. Det här kan vara ofördelaktigt för ägare av aktien. Datum och inlösenkurs kan förändras under tiden.

Viktigt - om du är intresserad av ett bolag, var alltid noggrann med att läsa på om aktietypen och dess egenskaper.

ETF – Exchange Traded Fund – Börshandlad Fond

En helt annan typ av aktie är en ETF. Det är en börshandlad fond som handlas på börsen som en aktie med bra omsättning. Den är oftast kopplad till utvecklingen av en indexfond. Det är en mycket populär och växande sparform som passar alla investerare som vill ha bra riskspridning till låg kostnad. Det finns tusentals ETF:er som handlas på alla världens börser med olika inriktningar såsom valutor och råvaror.

En aktiebörs är en marknadsplats där investerare köper och säljer aktier. Aktiehandeln på de nordiska börserna drivs av; Nasdaq OMX (Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn) Oslo Börs, NGM och Aktietorget. Börserna är i stort sett helt automatiserade och aktiehandeln utförs av medlemmar som är banker och mäklarfirmor som uppfyller börsernas krav för medlemskap. Förutom att utföra aktieaffärer hanterar de även det praktiska kring en aktieaffär såsom depåhantering, valutaväxling med mera. På Nasdaq OMX finns cirka 70 medlemmar, både svenska och utländska. En normal handelsdag handlas aktier för cirka 15 miljarder.

Större delen av de aktieaffärer som görs på börsen är av mindre storlek. De utförs allt oftare av investerare själva via olika digitala kanaler som utvecklats av börsens medlemmar. Större aktieaffärer som sker mellan institutioner utförs av speciella avdelningar på banker och mäklarfirmor.

Listor

På Nasdaq OMX är börserna sammanslagna till en gemensam Nordisk lista. De tre olika börserna i Baltikum har gjort samma sak.

Den Nordiska listan är uppdelad i tre delar;

• Large Cap; bolag med börsvärde över en miljard Euro
• Mid Cap; bolag med börsvärde mellan 150 miljon - 1 miljard Euro
• Small Cap, bolag med börsvärde under 150 miljon Euro.

First North är inte formellt en börs utan en handelsplats för mindre nordiska tillväxtföretag. Den drivs av Nasdaq OMX.

Övriga kända börser i världen är exempelvis New York Stock Exchange och Nasdaq (New York) XETRA (Frankfurt) och Euronext (Paris)

Index

Ett index mäter utvecklingen för en grupp aktier eller en bransch och används som ett jämförelsetal. Indexet utgår alltid från en given tidpunkt och får värdet 100. Med hjälp av det kan man sedan jämföra utvecklingen mellan olika grupper aktier. Det mest använda indexet i Norden är OMXS30 som väger samman utvecklingen för de trettio mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.

Varje dag öppnar och stänger börserna med en auktion – en call. För vissa utvalda så kallade småbolag på Nasdaq OMX inträffar även en eftermiddagscall kl 13.30. Auktionen är elektronisk och sker i varje orderbok som är en förteckning över köpare och säljare i varje enskild aktie.

Köpare och säljare kan vid vissa förutbestämda tidpunkter under några få minuter ange det pris som man är beredd att köpa respektive sälja en aktie för. Handelssystemet samlar ihop alla köp- och säljordrar och räknar fram det pris där flest aktier kan omsättas. Det priset kallas jämviktspris.

Öppningscall

Vid börsens öppning fastställs det så kallade jämviktspriset där flest köpare och säljare kan matchas. Det priset blir aktiens officiella öppningskurs.

Klockan 08.00 öppnar handelssystemet och ordrar kan läggas in. Det finns turordningsregler, vilket gör att ingen order särbehandlas - priset går först och sedan tidpunkt för inlagd order.

Klockan 08.45 startar öppningscallens uppropsfas samtidigt för alla aktier. Då börjar börsen visa ett aktuellt jämviktspris per aktie (tänkbart blivande öppningspris) med en volym baserat på det aktuella orderläget. 



Klockan 09.00 får samtliga aktier sitt öppningspris på en nivå där flest aktier kan omsättas och övergår därefter till kontinuerlig handel. Ordrar som inte matchas vid det tillfället ligger antingen kvar för eventuellt senare avslut eller faller ur beroende på vilken instruktion som gäller från orderläggningen. Efter klockan 09.00 framgår det i orderboken vilket antal köpare och säljare som finns på de olika nivåerna samt volymer.

Oslo Börs har samma metod men startar sin öppningscall klockan 08.15 för att sedan övergå till kontinuerlig handel klockan 09.00.

Eftermiddagscall

För vissa utvalda småbolag på Nasdaq OMX inträffar en eftermiddagscall mellan klockan 13.30 - 13.35. Den följer samma metod vad gäller uträkning av jämviktpris. Syftet är att öka omsättningen bland de utvalda bolagen.

Stängningscall

En akties officiella stängningskurs är jämviktspriset i stängningscallen. Den inleds klockan 17.25 och avslutas cirka klockan 17.30. Samtliga aktier på börsen går in i callen samtidigt och en uppropsfas inleds som den på morgonen. De stänger sedan i en slumpmässig ordning i intervallet klockan 17:29:30 - 17:30. Ordrar som inte matchas faller ur orderboken om den enbart ska gälla den dagen.

Köpenhamn och Oslo Börs följer samma regler men har olika stängningstider.

Köpenhamn inleder stängningscallen kl 16.55 och stänger i intervallet 16:59:30 - 17:00:00

Oslo Börs inleder stängningscallen kl 16.25 och stänger i intervallet kl 16:29:30 - 16:30:00

För att kunna handla med aktier och andra värdepapper måste man ha ett konto, ibland även kallat för depå eller förvar. Kontot är alltså inget vanligt konto utan enbart för att förvara dina värdepapper.

När du handlar med värdepapper betalar du en avgift för att få genomföra din affär på börsen, denna avgift kallas för courtage. Courtaget skiljer sig åt beroende vilken värdepapperstjänst du har, Bas, Aktiv eller Premium. Generellt sett kan man säga att ju fler affärer du genomför varje år, desto lägre courtage kan du få.

Lite förenklat kan man säga att det finns två typer av depåer. Traditionella depåer och investeringssparkonton, så kallade ISK. Exempelvis Bastjänsten finns som både traditionellt sparande, bara kallat Bas, och som investeringssparkonto, kallat Bas ISK.

Den stora skillnaden mellan Bas och Bas ISK är hur deklarationen går till. Mer om skatt och deklaration i nästa kapitel.

Skatt och deklaration

Att deklarera sina aktieaffärer har länge varit känt som svårt och komplicerat men de senaste åren har det har blivit mycket enklare och idag behöver du ofta inte deklarera alls. Hur och vad du betalar i skatt påverkas i stor utsträckning av vilken typ av depå du har.

Traditionell depå

Har du en traditionell depå (inte ett ISK) ska du betala skatt på alla de realiserade vinster du gör i dina värdepappersaffärer. Deklarationen görs en gång om året och kan göras exempelvis på Skatteverkets hemsida eller på Skatteverkets blankett K4.

Det är bara den totala kapitalvinsten som ska beskattas. Har du även sålt värdepapper med förluster under året får du dra av förlusterna och bara skatta för nettovinsten. Gör du en vinst på aktie A på 3000 kronor och en förlust på aktie B på 1000 kronor, så betalar du bara 30 procent skatt på den totala vinsten på 2000 kronor.

Banken lämnar kontrolluppgifter på de försäljningar du gör under året och dessa kommer således att finnas förtryckta i din deklaration. I deklarationen kompletterar du med information om vad du betalat för värdepappren och på så sätt räknas eventuell kapitalinkomst ut. Skatten på kapitalinkomster är 30 procent.

Aktieutdelningar beskattas också men där dras istället skatten i samband med utbetalningen. Detta behöver du inte tänkta på i deklarationen.

Depå ISK

Har du ett investeringssparkonto, ISK, så betalar du inte skatt på kapitalvinster utan på ett så kallat kapitalunderlag. Kapitalunderlaget är lite förenklat hela depåns värde inklusive alla innehav, vinster, förluster, insättningar och uttag på kontot etc. Vid årets slut sammanställs kapitalunderlaget och man beräknar en schablonskatt. Schablonskatten blir en slags skatt på en förväntad genomsnittlig avkastning på din investering.

I och med att man använder en schablon, en slags mall, så baseras inte skatten på den faktiska avkastningen på investeringarna och du kan därför inte kvitta vinster mot förluster som i en traditionell depå.

Investeringssparkontot kan framstå som krånglig men du behöver inte göra något själv. Allt är beräknat och förtryckt i din deklaration! Allt som allt så har schablonskatten varit mellan 0,27 och 0,63 procent sedan man införde ISK som sparform.

Kapitalförsäkring

Det finns även en tjänst som heter kapitalförsäkring. En kapitalförsäkring kan vara ett alternativ att ha om du speciella önskemål att en viss person ska få pengarna som finns i kapitalförsäkringen när du dör. Rent skattemässigt liknar kapitalförsäkringen ett ISK, dock kan det förekomma andra kostnader runt hanteringen av kapitalförsäkringen som du bör ta i beaktande innan du bestämmer vilket sparform som passar dig bäst.

Den sparform som flest kunder väljer är Investeringssparkontot (ISK). Fördelarna med ISK är flera bland annat. att det är väldigt enkelt att hantera då du slipper att deklarera dina värdepappersaffärer och att du istället bara betalar en årlig skatt baserad på värdet av ditt innehav, allt detta skickas per automatik in till Skatteverket. En annan fördel är att dina utdelningar också beskattas fördelaktigt inom ISK. Nackdelen med ISK är att du inte kan göra förlustavdrag gällande dina värdepappersaffärer samt att det inte är tillåtet att ha alla typer av optionsinnehav, onoterade värdepapper eller hantera blankning på ett ISK.

Det finns även möjlighet att öppna en vanlig depå. Om du väljer att öppna en depå i Swedbank får du tillgång till något som heter Värdepapperstjänst Bas. I Värdepapperstjänst Bas kan du hantera alla typer av värdepapper men du får själv deklarera alla affärer. Värdepapperstjänst Bas kan även du som företagare ansluta dig till.

Är du osäker på vad som passar dig bäst är du alltid välkommen att kontakta oss på något av våra bankkontor eller vårt kundcenter.
Här kan du läsa mer om Swedbanks värdepapperstjänster.

I en aktieportfölj är det viktigt att det finns en riskspridning med avseende på;

• antal aktier
• olika branscher
• geografisk spridning
• storlek på bolaget/bolagen

Rent allmänt brukar man säga att en välfördelad aktieportfölj bör innehålla minst fyra till åtta aktier. Om du inte vill ha så många olika aktier i din portfölj kan du välja att investera i ett investmentbolag som oftast äger en bred portfölj av flera noterade och onoterade tillgångar/bolag. Väljer du att ha ett investmentbolag i din portfölj uppnår du därför automatiskt en riskspridning.

De flesta bolag representerar en specifik bransch som till exempel läkemedel, konsumentvaror eller verkstad. Alla branscher kännetecknas av specifika efterfrågefaktorer och förutsättningar. En viktig fråga är om bolaget har en stark förändring i efterfrågan över tiden som t.ex. råvarubaserade bolag (gruvor, metall och stål) eller verkstadsbolag vars tillväxt och lönsamhet påverkas av konjunkturutvecklingen. I andra branscher, som till exempel läkemedel, är efterfrågan stabil men påverkas kraftigt av politiska beslut om ersättningsnivåer eller av patent-utgångar på enskilda läkemedel. Andra stabila branscher är teleoperatörer vars efterfrågan styrs av röst och datatrafik. En tredje grupp av bolag är räntekänsliga bolag som främst återfinns i den finansiella sektorn, det vill säga banker och vissa fastighetsbolag som är starkt räntekänsliga. I en välfördelad aktieportfölj bör man ha bolag från olika sektorer så att inte enskilda händelser, som till exempel en konjunkturavmattning eller ränteförändring påverkar alla bolag i ens portfölj.

Ett bolag kan i extremfallet vara 100 procent exponerat för utvecklingen i ett land som till exempel en bank eller ett fastighetsbolag. Den andra extremen är stora global exportbolag med bred försäljning och tillverkning på global basis. Väljer man ett globalt exportföretag så minimerar man den lokala risken per land.

Storleken på bolaget spelar också en roll. Små bolag har en likviditetsrisk, det vill säga vilket betyder att det kan vara svårt att sälja eller köpa ett bolag utan att kursen påverkas. Bolag på till exempel OMX 30-listan (de 30 största bolagen med avseende på marknadsvärde och omsättning) har en likviditet som innebär att man alltid kan sälja eller köpa en aktie utan att påverka aktiekursen

En aktie är en ägarandel i ett bolag. Aktien ger ägaren rätt till eventuell utdelning från bolagets vinst och ger även rösträtt på bolagets årsstämmor. För en aktieägare är en investering i aktier en kapitalplacering som förväntas ge avkastning i form av aktieutdelning och/eller att aktiekursen stiger i värde. Att investera i aktier är ett bra sätt att lära sig om de olika börsbolagens verksamhet och hur de påverkas av förändringar i omvärlden.

Handel av aktier sker vanligtvis på en så kallad aktiebörs. För att kunna handla med aktier och andra värdepapper måste man ha ett särskilt konto, ibland även kallat för depå eller förvar. Det finns flera olika typer av konton för att handla aktier, där Investeringssparkonto (ISK) är den vanligaste kontoformen. Fördelar med ISK är exempelvis att du inte betalar någon skatt på utdelning eller kapitalvinster samt att aktieförsäljningar inte ska deklareras.

Att spara i aktier har historiskt sett varit en gynnsam sparform för att få avkastning på både lång och kort sikt. De senaste 25 åren har Stockholmsbörsen stigit med i genomsnitt cirka 15 procent per år, det är dock viktigt att vara medveten om aktiebörserna under enskilda år även minskar i värde.

För att lyckas som investerare bör du bland annat skaffa dig kunskap om de bolag du investerar i samt veta hur det fungerar att handla med aktier och vilka olika typer av aktieslag som finns. En investering i aktier innebär alltid en risk där du kan förlora delar eller hela ditt investerade kapital.

Vad är en aktie?

a) En persons rättighet att investera i ett bolag
b) En ägarandel i ett bolag
c) En skyldighet att delta på ett bolags årsstämma

Vad är skillnaden mellan ett bolags A- respektive B-aktie (utifrån praxis)?

A) A-aktien har ett högre röstvärde
B) A-aktien har rätt till högre utdelning
C) Det är ingen skillnad mellan en A- och en B-aktie

Vilket av följande påstående är korrekt?

A) En stamaktie har företrädesrätt till bolagets utdelning framför preferensaktier
B) En preferensaktie har företrädesrätt till bolagets utdelning framför stamaktier
C) En preferensaktie och stamaktie har lika rätt till bolagets utdelning

Svar på testet